månadsarkiv: juli 2013

ÖPPET SKEPP S/Y EIRA

För ett år sedan köpte vi en namnlös båt. Tionde augusti blir hon hamnlös när seglen går i topp och S/Y Eira sätter kurs mot varma vatten!

Som tack till alla er som på något vis har stöttat detta projekt hälsar vi er och de som vill kika på vårt blivande hem, välkomna ombord efter klockan 17:00 nu på en fredag eller lördag. Ni som hoppas på en helkväll bör dyka upp på lördag!

Ta gärna med en valfri konservburk till skeppsskafferiet! :)

Anton Örarbäck, Daniel Kindstrand, Filip Eliasson, Love Göthberg Olofsson, Joakim Carlson & Oskar Gustafsson

Höga varv på varv!

IMGP5685Att gå på varv förknippas ofta bland sjömän med arbete på dagtid följt av en och annan öl på närmsta krog. Annat tempo råder dock när Eira gick upp på varv med mindre än en månad till avfärd. En fullspäckad att-göra-meny med rostknackning, bottenmålning, byte av däcksplåt och roderskäddan som en saftig huvudrätt. IMGP5700

Fredag. På morgonen höjdes varvtalen när propellern bröt vattenytan. Alla, fullt fokuserade på respektive område för bästa möjliga effektivitet. Kapmaskiner som sjunger i kanon för att i inspektionspauserna släppa fram det mysiga svetsspraket. Joel anländer och fulländar svetsstyrkan. Tempot är högt och mycket blir gjort. Matrialllistan är avbokad inför helgen med gott om kölplåt i beredskap för att kunna täcka eventuella hål som rosten döljer. Bättre nu än sen tänker vi och går lös med tryckluftsknackaren. Lunch och middag ånjuts på Strandbaren men frågan är om inte den största njutningen ligger i femminuterspromenaden dit nu när pizzakvoten redan innan varvet låg långt över normalt. Lördag. Dåliga nyheter. Från jobbet på klippan med expressfart till bygghandel för att köpa epoxy. Det är numera hål i kölen och den är fylld med svetsovänligdisel. Vi chansar och svetsar ändå, ett beslut som slutar lyckligt. Samtidigt plockas rodret ner och en telefonjakt efter nya simeringar påbörjas i hopp om att det finns någon affär som inte hunnit stänga. Tyvärr ingen framgång och vi beslutar oss för att lita på dom gamla.

IMGP5708

Söndag. Efter tre lager två-komponetsfärg gör vi en gemensam ansträngning för att lyfta rodret på plats.

– Lyssna! Ropar Oskar mitt i lyftet.

Vi stannar upp i vår rörelse med frågande blickar som besvaras med ett kluckljud från rodrets inre. En diskussion om det är vatten i kölen som måste ut eller om det åter igen är svetsovänlig disel . Anton fäller kommentaren:

– Killar! Hindrar detta verkligen oss från att ta oss till Karibien?

Ett ljudlöst nej leder till att lyftet fortsätter där det slutade. Denna gång också utan några långdragna hypotetiska funderingar som vanligen följer alla problem vi stöter på. Tröttheten har tärt på en besättning som tillsammans på en helg avverkat över 250 effektiva timmar.

Matrialsupport, Daniel Kindstrand

IMGP5769

 

 

 

 

 

IMGP5749

IMGP5755 IMGP5676

 

 

 

 

 

Imorgon seglar Jag (Love), Daniel, Samuel och Emma ut Eira till Öckerö där hon senare under dagen skall lyftas för att kunna göra lite rejäla överhalningar som är nödvändiga innan vi seglar iväg.

 

Det viktigaste är att vi ska förstärka roderskäddan som ser till att rodret sitter på plats. När vi var med i svenska kryssarklubbens medlemstidning ”På kryss” i vintras fick de ett mail från en norrman  vid namn Harald som påpekade ett konstruktionsfel i skäddan som orsakat minst tre allvarliga läckage ombord på andra Ansö 42:or varav en sjönk…

 

Felet är egentligen inte ett konstruktionsfel eftersom konstruktören Kai Öwre inte har något med den att göra. Egentligen rör det sig om ett konstruktionsfusk eftersom Henningssons varv (som köpt rättigheterna av Kai) ändrade konstruktionen för att få mer plats i akterhytten.

 

Hursomhelst vill vi kunna sova gott om natten, och efter ett långt samtal med Harald ombord på hans Ansö i Strömstad i måndags har vi nu en detaljerad plan över hur arbetet ska gå till.

 

Over n’ out!

 

// Love

Förstärkning Skäddan Skäddan

AIS klass B avbockad från listan!

Rötter i handelsflottan har de flesta av oss. Därför har en AIS legat i toppen på listan med önskvärd utrustning. Flertalet gånger har en AIS-mottagare visat sig till rimligt pris men sällan den dyra versionen med både mottagare och sändare som behövs för att andra fartyg skall se oss. En tids sökande och interna diskussioner slutande med att en klass-B AIS köptes för den blygsamma summan på 3000 kronor. Detta tack vare att en båtägare valde att sälja av utrustning separat vid sidan av båtannonsen på Blocket. Större delen av alla inköp har blivit gjorda via Blocket och det är ganska ovanligt att få plocka delar av något som uppenbart säljes i paket. Trots allt tyder verkligheten på att det är värt att fråga. Speciellt nu när båtmarknaden ser ut som den gör.

Daniel Kindstrand, Blocketjägare

Padock till spinnaker

Skära med ogräsplogen, kratta med fingrarna och riva upp gräsrötter. 

bild

Nästan tre timmar tog det för maskinist-Filip att klippa till de fem buskarna med sekatören. En ganska nöjd maskinist enda tills han vände sig om och såg hur mycket jag och VVS-Anton hade avverkat av ogräsrensningen på Padocken som var rubriken för dagens arbete. Inte mer än en dryg tiondel, vilket framkallade en ljudlös suck som snabb konverterade till två arbetsglada händer.


Vår utrustningsbudget har aldrig kommit så nära att ens kunna lukta på en spinnaker. Budget må styrs av pengar, dock är inte pengar den enda valutan i vår materialistiska värld. Vi hörde oss för och vågade samtidigt lyfta fram gruppens kompetenser och har på så sätt lyckats kommit över bland annat en packad livflotte, en utombordare och två nya hand-vhfer med gps och DSC-funktion. Allt detta till priset av noll kronor. Mycket tack vare en trevlig ton och en givande standardformulering; ” Hej, vi är sex killar som håller på att utrusta en båt för långfärdssegling. En udda fråga men du är inte möjligen intresserad av att byta mot något eller om du har något typ av jobb som

 behöver utföras?” I tolv timmar, hukad ryggar, varvat med krypandes på knän och saftiga tag med skärplogen. Ett enformigt arbete som vi kryddade med rolighet genom turas om att berätta framtidsvisioner av vår kommande tid ombord på Eira. En bild av framtiden som numera är permanent färgsatt med en spinnaker, tack vare dagens hårda arbete. 

Pinsamt till en början men de ger sig. Svaret har pendlat mellan blankt nej och vänligt nekande men fantastiskt nog också ett och annat nyfiket ja.

Vi lever i en allt för kapitalistiskt fokuserad värld där allt och alla kretsar kring den heta gröten – cash. Vi valde att tänka utanför boxen och vågade fråga med vetskapen om att det inte kan bli värre än enkelt nej.

Daniel Kindstrand

IMGP5463

IMGP5474

 

 

 

 

 

IMGP5467

 

 

 

Eira seglar med fulla dukar!

Eira har förvandlats från att vara ett projekt som man bara hittar inne vid klippans ångbåtsförenings brygga till något som man kan flytta, till och med segla. När jag mönstrade av briggen Tre Kronor och åkte mot Göteborg var mitt mål att få se Eira för fulla segel nu när genuan hade kommit tillbaka från lagningen av akterliket.  Efter att ha varit uppe i masttoppen och fått fallet på plats med en pilotlina och lite list kunde vi bryggsegla genuan lite vilket kändes extra roligt eftersom att det seglet aldrig blivit hissat under den tiden vi ägt Eira.

IMGP5544

Eira med lagd genua, stor och ny mesan

En kväll med lite vind och mycket sol körde jag tillsammans med pappa Stefan som gast ut Eira ur platsen inne vid klippan och puttrade ut för att senare komma att glida omkring i kvällssolen med fullt ställ för första gången. Vilken känsla! Detta gjorde mig så taggad att vi planerade kommande arbetshelg till en segling ut till Öckerö där vi har legat hela helgen och haft stormöte och arbetshelg. Detta var första gången alla sex var ombord samtidigt! Nätterna tillbringade vi hos Daniel som bor ute på Hönö. På söndagen seglade Anton, Oskar, Love och jag hem båten till Göteborg igen. Efter helgen kan vi glatt konstatera att vi har en välseglande båt. En mycket trivsam besättning samt föräldrar som tar hand om oss som om vi alla vore deras barn. Tack Anna-Carin och Lasse Kindstrand för mat och husrum ute på öarna!

Filip

En båt med mer än 1000 hål

Hålen som var orsaken till läckan

Hålen som var orsaken till läckan

Under vintern har Eira legat lugnt och stilla med täckställning inne vid klippan. När vi under våren rev täckställningen och regnet fick härja fritt på däck upptäckte vi att vi hade två stycken läckor i däck. Dessa läckor var belägna på de absolut sämsta ställena man kan tänka sig, närmare bestämt i elskåpet och taket till de nya kojerna som Oskar höll på att tillverka i aktern. Under stor nervositet började vi åter riva i inredningen. Innan läckorna uppdagades trodde vi att vi hade passerat den fasen då man måste riva i inredningen med den stora kofoten och kraftiga sågen men oj vad fel vi hade. Efter att vi rivit innertaket och sköljt med vatten på däcket kunde vi med lättnad konstatera att det var tal om ett gammalt borrhål som inte var tätat. Det samma gällde för läckan i elskåpet. Detta skulle jag vilja benämna som åttitalets synd. Teakdäck må vara fint men det finns en gräns över hur mycket estetiken skall få skada en båt innan man måste säga stopp. Jag tycker att man passerade den gränsen med råge då någon beslutade att borra massa hål i en tidigare tät och fint rostskyddad däcksplåt. Jag blir inte förvånad om vi kommer behöva täta fler gamla skruvhål i däck framöver, men det återstår att se.

Filip