Några blandade dagar

Under 6 dagar har nu Eira legat stationerad i Mindelo på ön Sao Vicente. Här har målet varit att averka den som 20131120_214342vanligt befintliga ”att göra”-lista innan vi är redo att ta det lite längre klivet över det stora blå till Barbados. Att vara sex personer ombord är många gånger en fördel men vad vi för länge sedan upptäckt är att det är av stor vikt att minst halva gruppen lämnar båten om vi skall få något averkat från listan. Av denna anledning samt av våra tidigare upplevelser från ön santo antao bestämde vi oss att dela upp oss i två grupper där Anton,  Daniel och Love skulle börja med att ta färjan från Mindelo till Puerto Novo på ön Santo Antao för att vandra. Under tiden fanns vi andra stationerade på glassbaren inne i mindelo samt ombord där vi gav styranordningen en rejäl service.

När det var min, Joakim och Oskars tur att åka iväg packade vi en stor bit galon som är tänkt att bli ett segelkapell till mesanseglet, en sovsäck och en mycket robust ponscho med målet att tillbringa två nätter utomhus.

Väl framme i Puerto Novo tog vi en taxi upp i bergen där vi hade planerat att gå från Cova, ner till Paul vid havet. Det enda vi viste var att det skulle vara fint för det hade en av våra kamrater från Palmeria sagt. Att vi inte hade någon karta och att vi sedan steg av taxin i något som kalladeds Pica de Cruz istället var aningen problematiskt eftersom att vi inte riktigt viste vart vi var. Nu är det värt att tillägga att vi har åkt upp en bra bit i bergen och här råder en konstant dimma som vid det här laget, kl 7 på kvällen i mörkret är mycket kylig. Vi bestämmer oss ganska fort att det känns orimligt att sova uppe i molnen och börjar traska på den väg som ger oss bäst magkänsla.

Enfter bara några minuter kommer tre kapverdianska män ifatt oss och i mörkret ute i skogen någon stanns känner jag min aningen nervös med högerfickan full med 40 000 escudos (kapverdianska valutan). Anledningen till detta återkommer jag till senare. Efter att stora komunikationsproblem övervunnits visar det sig av de känner sig oroliga för oss. Vägen till Paul är tydligen lite lurig men när vi tänder våra pannlampor blir alla lugna. Två av killarna lämnar oss medans vi, tillsamans med den tredje som tydligen bor på vägen, tillsamans knatar vidare mot paul i mörkret. Efter ca 30 min hade förmodligen vi vänt tillbaka om vi inte haft vår reskamrat med oss. Vägen har övergått till en liten mycket stenig stig som av allt att dömma går på en bergskamm med mycket branta sidor. Efter ytterliggare 30 min är vi framme vid vår guides hus och han undrar om vi vill stanna där och sova eller fortsätta. Eftersom att campingmöjligheterna på bergskammen varit mycket bristfälliga tackar vi glatt ja och snart ligger vi trötta men mycket nöjda på ett mycket härligt betongolv med vår härliga galon under oss.

Som så mycket annat är inte lyx något konkret, det är en fråga om skillnader. För oss kändes det extremt lyxigt att få komma in i detta hus som i många svenkars ögon skulle klassificeras som en risig betongbunker utan dörr och fönsterrutor.

Nästa dag bjöd på underbar vandring över bergsryggar, genom dalar och slutligen en stor tallrik pasta på restaurangen Black Mamba nere i Paul.

Sista dagen var avsatt för att köpa en större utombordare till den grå gummibåten, närmare bestämt en 8hk Yamaha Enduro som Daniel vaskat fram i den lilla fiskestaden Punta del Sol. Priset var färdigförhandlat till fasta summan, ja precis 40 000 escudos. Affären gick smärtfritt förutom inmundigandet av de enorma glas med hämbränt som skulle avsluta affären. Det är tre killar som oundvikligt blivit rejält på kanelen som tillslut sitter i taxin med motorn på väg tillbaka till Puerto Nova där färjan till Mindelo väntar. Inget blir ju som man tänkt sig och det gäller att ta seden dit man kommer.

Planande grabbar i mindelo

Filip

5 reaktion på “Några blandade dagar

  1. Anna-Carin

    Hej grabbar!
    Villka äventyr ni är ute på! Tur att ni stöter på trevliga och ärliga människor.
    När tänker ni segla över?
    Var rädda om er och så syns vi snart!
    Vi längtar!!!
    Kram Anna-Carin

    Svara
  2. Robin

    Grattis! Se för allt i världen till att behålla enduron, den lär ju vara värd en förmögenhet här hemma! Världens bästa utombordare ju!

    Svara
  3. Mats

    Låter som ni har det ”gödigt” värre och dessutom ser till att ta vara på det.
    Att fira en avslutad och lyckad affär med lite i glasen är kutym när man bizzenissar. Det är när glasen ska tömmas innan man börjar förhandla som det är läge fundera lite extra på taktiken.
    Kul att följa era eskapader!
    /Mats

    Svara
  4. Mats

    Låter som ni har det ”gödigt” värre och dessutom ser till att ta vara på det.
    Att fira en lyckad affär med lite i glasen är kutym när man bizzenissar.
    Det är när glasen ska tömmas innan man börjar förhandla som det är läge fundera lite extra på taktiken.
    Kul att följa era eskapader!
    /Mats

    Svara
    1. Filip Eliasson

      Halloj mats. Jodå det är väl så. Som tur var redan affären avslutad innan vi satte igång. Annars hade det nog gått illa. Nu har vi kommit till barbados och här är det mycket gödigt kan man säga. Ölen caribe var speciellt gödig efter 17 dagar till sjöss. Hoppas allt är bra i stockholm
      Fili

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>